Stallet fixat!

Just nu känns det som om världen har lättat från mina axlar! Det är klart med stall till Ferrari :)
Han ska stå på stall Frebo som är en trav + westernanläggning precis brevid Asserdal! Dom har mysiga hagar med mycket utevistelse, en 800 meters rundbana, rundcorall och paddock!
Plus att det bara är 400 meter från Asserdal så jag kan fortfarande rida på deras banor (dom har 3 stycken, rakbana på 500 m, rundbana på 1000 m och en djupsandsbana på 700 m) så det känns verkligen toppen!!

Det va rmamma som ringde och sa att hon såg en annons om stallplatser på en travanläggning i Kungsbacka på Hästnet! Jag ringde dom på en gång och blev överlycklig när jag insåg vilket ställe det va, jag har ju ridit förbi där hur mycket som helst och alltid beundrat deras rundcorall! Den är grymt fin :)
Jag och Sandra åkte dit nu i eftermiddags och alla där va väldigt trevliga och allt kändes så rätt. Vi kom överens på en gång och hade lika syn på hästhållning osv. Plus att dom var väldigt intresserade av distans och ville gärna prova på det nån gång i framtiden!

Som sagt, underbart att kunna va på mina gamla banor och ridvägar! Det känns inte lika omständigt och jobbigt längre, snarare tvärtom - det känns toppen!!

Liten besvikelse, men tröst med Liseberg!

Jag var ju och tittade på stallet jag hoppades så mycket på idag, men tvärr va det inte helt rätt. Ridvägarna verkar toppen, men dom hade ingen paddock, ingen spolspilta och inget varmvatten...
Så det va inte optimalt tyvärr... Jag har en väldigt starkt känsla av att det kommer ta grymt lång tid att hitta det rätta stallet, men det får helt enkelt ta sin tid. Jag måste ha möjlighet att kunna duscha av Ferrari efter hårda jobb.

Om jag inte har hittat ett bra stall innan Ferrari ska komma tillbaka så får han helt enkelt komma tillbaka till Asserdal och sin gamla hage. Fast det stallet som står kvar där är långt ifrån lika bra och fint som det stallet som brann ner...
Det finns ju en anledning till att alla hästarna stod i det andra stallet och inte det liksom... men men!
Jag är inte helt stall-lös, men det är verkligen ett sista handsval att ställa honom där. Om det blir så, så måste jag även ta ner Filur (mammas shettis) så han får sällskap i sin hage.
Om Ninja kommer ner igen (vilket jag verkligen hoppas, men det har ju ganska mycket med ekonomin att göra) så kommer ju inte hon förrän till hösten.

Så när mina förhoppningar om stallet jag nyss tittat på gick i kras ringde jag till mamma som sa att hon va på väg hem med Djinah!
Hon har stått på träning på ett westernställe i Åtvidaberg, men nu skulle hon få komma hem till sina gamla vänner, utom Dariim förstås som e ny, gå på bete, ridas och säljas. Hon är en pingla och tveka inte att ringa min mamma om ni vill ha någon info om henne! 070 299 65 56. 

Eftermiddagen har jag och älskling spenderat på Liseberg! Premiär turen för iår och det var bara sååå j***a roligt!!! Vi har ganska nyligen kommit hem och det blir nog en tripp ner till Park Lane snart för lite dans :) 

     


Pics :)

Mamma mailade några bilder på hästarna!


Ninja. Lite smånyfiken på kameran kanske? ;)


Min snutt!


Dariim.


Filur.

Ikväll blir det Sex and the City 2 med tjejerna :) Ska bli grymt kul! Alla har ju räknat ner till den här dagen senaste året ;)

Imorgon klockan 11.00 befinner jag mig i Hällesåker, utanför Lindome, och tittar på stallet!! Håll en tumme för att det är bra :) Hoppas verkligen på det!

"...tunga tuffa tider för en del... för en drömmare..."

Vädret måste jag ju bara säga är enormt! Vi har sjukt fint väder, förutom igår, men annars är det ju i princip sommar! I söndags så spenderade Sandra och jag dagen solandes i Slottsskogen :)

Jag håller på att leta stallplats till Ferrari & Ninja och det är inte det lättaste. Visst jag är ganska kräsen, men jag vet vad jag vill ha till mina hästar och ställa dom i grusade paddockar på 30x30 meter... nä, så jag gör bara inte mot dom. Det är inget som dom är vana vid och tyvärr så har många stall, som verkar perfekta i övrigt, antingen för lite utevistelse, för små hagar eller så ligger dom helt enkelt fel geografiskt.

Men jag har hittat ett stall som jag ska åka och titta på antingen på fredag eller lördag. Och det hoppas jag verkligen på, det känns redan helt rätt av att bara ha tittat på annonsen och pratat med tjejen som är ansvarig. Det ligger i Hällesåker utanför Lindome, har underbara ridvägar och stora kuperade hagar! Det är 7 boxar i stallet varav 3 är lediga och det hela sköts kollektivt. Hela stället verkar väldigt trevligt och som sagt, jag har en positiv känsla :)

Nackdelen är ju att det inte finns någon travbana eller så och jag har ju varit bortskämd med det. Men från stallet är det ca 6 km till Asserdal så det kanske skulle kunna gå och rida på deras banor ändå. Men allt det här stall-letandet är verkligen jobbigt. Jag hatar o hålla på att byta stall, men jag har ju inte så mycket val när jag inte har några som helst träningsmöjligheter i Onsala och Asserdal... ja, jag behöver väl knappast nämna nått om det.

På tal om Asserdal så var jag och Ia där igårkväll och jag har inte gått på själva grunden innan, men igår gjorde vi det. Boxarnas golv är lite lägre än stallgångarnas så allt syntes så tydligt... Stallgångarna, boxarna, vart väggarna runt boxarna stod, spolspilterna, sadelkamrarna... ALLT!
Känslan var helt sjuk, det var precis som att vara i stallet men ändå inte... Det går inte att beskriva.

Jag har varit hästfri i 1½ vecka och jag kan inte säga om jag gillar det eller inte. Vissa dagar är det hur skönt som helst och andra är det precis tvärt om. Jag tänker på Grim hela tiden, inte ibland eller då och då utan han finns i huvudet konstant.

Mitt huvud är så fullt att jag inte tror det kan ta in något mer, när jag tänker på Bubba så det som att hjärnan förtränger det på en gång. Även om jag försöker tala om för mig själv att han är död så trycker hjärnan bara bort det... vet inte riktigt hur jag ska förklara... En vacker dag om inte allt för lång tid så hoppas jag att jag kan ta in det och tänka på honom. För just nu går det inte.




Asserdal & Sätila!

I veckan har jag bara suttit inne och pluggat. Har haft supermycke o göra då jag hamnade lite efter, men i fredags blev jag klar och hittils har jag haft en väldigt bra helg!

I den extremt soliga och varma gårdagen åkte vi till Asserdal för att lägga blommor på Grims, Melcors, Aprils och Benitas grav. Känns iaf ganska bra att Grim är begraven och inte hämtad och bortkörd av en äcklig kadaverbil som många av dom andra hästarna blev. Arbetet med att få bort resterna av den stora byggnaden är fortfarande i full gång.





Efter besöket på Asserdal begav vi oss till Sätila! Vi hade en mycket trevlig dag och kväll där med besök hos Fredriks faster och farmor samt grillning och lite alkolintag hos hans föräldrar med Annelie, Tommy & lille Kevin :)
Det va hur härligt som helst och det fina vädret gör ju allt ännu trevligare! Kevin traskar runt naken på gräsmattan & grillning och mat ute på altanen :)





Idag är det också superfint väder och dagen ska spenderas med Sandra! Det var alldeles för länge sen vi sågs och det vankas gräsmatta och vindruvor :)

Tomt.

Det känns alldeles för tomt att vara hästfri. Tror att det skulle känts bättre om det var planerat så från början, men det va det inte och plötsligt tog allt en hemsk vändning.
Jag pratar såklart om Grim. Han skulle vara kvar här nere när Ninja och Ferrari va hos mamma och pappa. Jag saknar honom så mycket och allt känns bara fel.




A9-ritten!

Ja, jag vet ärligt talat inte vart jag ska börja! Jag har en så fantastiskt häst :) Ferrari gick sina 160 km helt problemfritt och i slutbesiktningen säger veterinären "I´m very happy with this one!".

160 km är den högsta nivån och att ha fött upp honom och tränat fram honom själv är en känsla jag inte kan beskriva på ett annat sätt än att det känns enormt. Jag tycker att jag är värd att kunna säga: jag är så stolt över både mig själv och Ferrari!!
Det ligger så mycket bakom att ta upp en häst på det här viset, mycket mer än vad man kan förstå. Det är liksom inte "bara ut och rida lite i skogen".
Nu har jag självklart ännu mer att träna. Vi ska ju klara av sträckan på högre hastigheter och vara med och kämpa om medaljer samt representera Sverige på mästerskap. Denna ritten var en extremt bra början på dom målen!


10 timmar gammal!

Det var ju våran första 160 och jag hade bestämt mig redan innan att rida lugnt (vi snittade på 12,2 km/h), dels med tanke på hans ålder och för att jag ville dubbelkolla psyket. Och jag har verkligen fått bekräftat vilket huvud han har!
Innan hade han gått 120 km som längst och han har aldrig tappat humöret eller slutat gå på med framåtanda och spetsade öron.
Inte slutade han med det nu heller! Hela dagen gick han med spetsade öron och en enorm vilja! Jag har egentligen inte ord för psyket på denna häst så jag säger bara: akta er för honom i framtiden ;)

Tävlingen var upplagd på 6 st delsträckor och 5 veterinärgrindar.
35 km - vet.gate, 30 min vila.
34 km - vet.gate, 40 min vila.
30 km - vet.gate, 40 min vila.
25 km - vet.gate, 50 min vila & ReInspection
20 km - vet.gate, 50 min vila & ReInspection
16 km - slutbesikting.

Det blev en lång, tuff men samtidigt härlig dag med start 05.00 och målgång 21.35! Från start höll jag ihop med Frida Ekström & Zinner som också ville rida lugnt då även dom gick sin första 160.
Vi hade riktigt trevligt ute på banan och det var skönt att inte behöva rida själv, lite roligare när man är 2 ;) Speciellt när man har så skoj som vi hade! Va vi inte glada och positiva ihop så gnällde vi ihop ;) 160 km är ingen dans på rosor direkt så lite grinig blir man minnsan ibland!

På vet. besiktingen morgonen efter betedde sig Ferrari som om han inte hade sprungit nånting. Inte stå still, bli förbannad och fäkta med framhovarna, försöka trava betydligt fortare än vad hans matte orkar på upptravningen... Inte seg på nått sett här inte!

Nu befinner sig Ferrari och Ninja hemma hos mamma och pappa där dom ska gå på lösdrift och ha det bra! Ninja stannar hela sommaren och Ferrari kommer tillbaka till västkusten i början av Juli.
Jag kommer att vara där uppe dom 2 sista veckorna i Juni, rida honom och ha lite semester innan vi åker hem igen!
Ferrari förtjänar verkligen vilan han har framför sig nu. Ingen ridning och bara semester i nästan 5 veckor! Känns konstigt att jag inte får träffa honom förrän om flera veckor... Har en känsla av att jag kommer sakna honom enormt :) Även Ninja såklart! Jag är ju helt hästfri nu...

Här kommer lite bilder från ritten!


Fredrik vid viloplatsen fredag em.


Jag och Frida några minuter innan start.


Start!


Slinga 3.


Vet. gate 4.


Hinkning på slinga 5.


20 meter från mållinjen!


Slutbesiktning! Jag är precis lika nervös som jag ser ut ;)


Söndagkväll. Nyduschad och utsläppt med Filur, Ninja & Dariim.





Totalt i botten.

Just nu känner jag mig verkligen rätt ner i botten. Dagen började dock ganska bra, nämligen i en bil! Som alla vet älskar jag att köra bil och därav mitt jobb. Igårkväll fick jag en körning till sthlm, Bromma.
Jag rensar huvudet på nått sätt när jag kör, kan inte riktigt förklara det.
04.45 körde jag på essingeleden och Stockholm va så underbart vackert, ville bara stanna och ta en bild. Det va klarblå himmel, vindstilla, staden speglade sig i vattnet och soluppgång!


Nattens kompis.



Jag saknar Grim så jag blir tokig! Vill bara se honom en sista gång, pussa den lilla mulen en sista gång, klappa den lena pälsen en sista gång, ta en långpromenad en sista gång... göra allt en sista gång! Det är så orättvist!
Varför gick han det ödet till mötes??? Underbara lilla Grim.

Bubba har idag slutat sina dagar, min älskade hund. Han fick avlivas pga enorma hudproblem och jag kan inte riktigt fatta att han heller är borta. Jag känner mig helt tom, vill bara ligga under täcket och aldrig mer komma fram. Jag vet inte vad jag ska säga längre... Har varken ord eller tårar kvar.

Älskade Bubba.








Branden.

Jag kan verkligen inte förstå till 100% vad som egentligen har hänt eller att Grim är borta. Allt känns så tomt. Jag är självklart överlycklig att Ferrari klarade sig och är helt oskadd, men jag älskar inte Grim mindre för det.
Han finns i huvudet framför mig hela tiden, ibland som härliga minnen och ibland i lågor.

Många som inte vet några detaljer om branden försöker på ett sätt trösta mig genom att säga att det gick fort, hästarna somnde av röken och så vidare... Men så var tyvärr inte fallet. Det jag kommer skriva nu är så hemskt att det inte finns ord för det, men jag väljer att skriva det ändå.
Dom som bodde på gården, grannen som släppte ut hästarna och dottern till han som släppte ut dom (hon ägde 4 av hästarna som dog, bl a en enormt fin och värdefull frieserhingst) såg hästarna börja brinna i manarna och svansarna. Dom såg paniken och hur dom galopperade på stället, brinnandes.
Stallet var på gränsen till övertänt när boxdörrarna öppnades och det var på väg ut i stallgången som djuren tog eld.

Vad gäller Grim så sprang han ut ur sin box och var så nära att komma ut, men när han var framme vid dörren tog hans svans eld och han vände då tillbaka in i stallet. 1 häst till vände i dörren.
Jag vet inte om jag gjorde rätt som gav detta info till er läsare, men jag känner att jag måste få skriva och prata om det.
Kvarlevorna av Grim, Melcor, April & Benita ligger begravda på gården. Det är planterat ett körsbärsträd på deras grav och det ska även sås gräs.



Denna bilden är från tidningen NordHalland och den inringade hästen är Ferrari. Det kanske inte syns så bra med tanke på att jag fotat tidningen, men när man sitter med orginalbilden framför sig syns det så tydligt. Jag ser det på hållningen, och får det bekräftat genom att jag ser att den hästen har täcke på sig. Ferrari var den enda som hade det.


Bilden är helt makalös och allt känns som sagt overkligt.

Jag vill tacka alla mina nära & kära och vänner som finns för mig. Speciellt min familj och Fredrik, utan er hade jag inte överlevt det här. Och tack mamma för att du åkte ner hit på en gång, det betyder jättemycke.
Jag älskar alla er runt omkring mig.
/Liselott


Horsemanship på ridbanan.

Ferrari mår jättebra och han kände igen sig på Ranagården. Det känns bra att jag kunde flytta honom till ett stall där han känner sig trygg och känner alla andra hästar och människor.
Jag har ju Ninja på Ranagården och hon blev överlycklig av att träffa Ferrari igen!
Det blev ett kärt återseendé av stallkompisarna när Ferrari "kom hem"!

Mamma filmade när vi grejade lite på ridbanan. Klicka på denna länken och håll till godo!

Stallbrand & älskade GRIM död.



Jag har knappt ord för det som hänt. Jag fick ett telefonsamtal 04.10 imorse om att stallet (Asserdal Gård) brunnit ner till grunden och att Grim hade brunnit inne.
Ferrari hade änglavakt och kom ut helt oskadd och jag har nu på morgonen kört honom till hans gamla stall Ranagården i Onsala.

Tänker oerhört mycket på dig Madde, hela din familj och dom andra som har förlorat sina bostäder och sina hästar.
Har precis sett bilder från släckningsarbetet inatt på nyheterna och att se Ferrari springa utanför stallet i panik kan jag inte ens beskriva. Ännu mindre förstå att Grim inte kom ut och befann sig inne i dom lågorna. Han dog förhoppningsvis väldigt fort...

Byggnaden var 100 meter lång och 20 meter bred. Den bestod av drygt 55 boxplatser, 1 garage och 3 lägenheter. Det befann sig 27 hästar i stallet och 16 av dom brann inne bl.a vårat lilla hjärta.

Här är några bilder från 5-tiden imorse när jag och Fredrik kom dit:








Här är 2 länkar från aftonbladet och tidningen ridsport.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7074306.ab 

http://tidningenridsport.se/Article.aspx?m=45207&a=419628



.

DARIIM 0X

1999

e. Impressiv u. Darcza
Äg: Irene Friederich




 





1 maj!

Tiden rinner iväg och nu är det snart sommar :) Sitter hemma hos Fredriks föräldrar i Sätila och har det mysigt, fast snart är det sovdags!
Vi va ute i Varberg igår och idag mår jag väl som jag förtjänar antar jag, men vi hade en superkväll :)

Åkte ju till Lindesberg igår morse och mötte upp mamma och Ferrari. Det har varit lite tomt utan honom även om han bara va borta några dagar.
Det va jättebra att vi åkte till Lasse för att göra en koll till med tanke på kastet jag nämnde i tidigare inlägg. Ferrari hade förskjutit högersidan lite.
Han kastade sig åt vänster med framdelen och stod helt stilla med bakdelen så det va ju inte så konstigt att han hade lyckats med något. Det va liksom inget "vanligt hopp".

Men Lasse rättade till högerbogen och det bakre ryggfästet. Annars va det ingenting! Nu känner jag bara att jag vill linda in Ferrari i bomull eller nånting ;) Han får minsann sluta med att kasta halva kroppen åt sidan och halka i hagen!

Dariim är förövrigt köpt nu! Men mamma är väldigt seg med att skicka bilder på honom! Så fort dom kommer ska jag dela med mig :)


RSS 2.0